Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.

Ett liv som är värt att levas.


There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.

He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)


måndag 28 mars 2011

Helg

Jag har varit på församlingshelg. Då förväntas det att jag ska ha kommit fram till en massa djupa insikter, haft gudomliga möten och att jag ska ha varit med om något revolutionerande.
Det har varit bra, det har det. Men inte revolutionerande. Men det behöver inte vara det. Det är ju i vardagen jag lever för det mesta, så det är den jag vill bli bra på. Och det har varit skönt att få komma bort en helg och lämna allt annat hemma. Att få lite andrum.
Jag vet inte heller vad exakt vad jag förväntade mig. Jag har inte hunnit reflektera så mycket vad jag tog med mig därifrån heller. 
Men jag upplevde att jag fick vila. Jag fick tid för mig själv och jag fick tid med Gud. Och det var en väldigt kravlös helg. 
Jag fick lära känna några personer lite bättre och jag fick spendera tid med kanske min allra första barndomsvän. 
Jag kände mig inte särskilt trött när jag steg upp i morse heller fast vi övergått till sommartid. Men på eftermiddagen kändes det som att jag skulle ha kunnat sova hur länge som helst. Kanske jag nog ändå var lite trött.

Söta kämppis Jennie bjöd på pizza när jag kom hem. Nu kommer vi bara att bo tillsammans en vecka till. Det går så snabbt. Det har verkligen varit en välsignelse att få bo här under den här våren. På många olika sätt.
Att få avsluta söndagen med en bra film var helt rätt en dag som denna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar