De tre senaste veckorna har varit en period som har varit lite tyngre. Inte egentligen på grund av en stor orsak, utan mest på grund av flera små. Men nog finns det också en speciell sak som spelat en avgörande roll.
Men nu gott folk vill jag meddela att jag idag har haft en riktigt bra dag. Det är många saker som idag samverkat till att jag verkligen kunnat njuta på ett sätt jag inte gjort på länge. Bara det att få vakna före klockan sju en söndagmorgon och var utvilad och ha en hel dag framför sig gjorde gott. Jag hade en rekordeffektiv förmiddag då jag både hann ta det lugnt, städa en stor del av huset och förbereda ALLA morgondagens lektioner så länge det ännu var förmiddag.
Att sen efter en söndagslänk i strålande solsken få sätta sig i solen på balkongen och fundera på vad jag ska dela vid friffe senare på kvällen och bara njuta av att finnas till just en stund som denna skänkte glädje till hela min varelse.
Många saker angående min Namibiavistelse faller också på plats. Det skänker också glädje åt mig, och att veta att det finns de som är uppriktigt glada för min skull, gör glädjen ännu större.
Jag hade en riktigt bra kväll vid friffe sen också. Jag kände frid och jag kände mig bekväm kvällen igenom. De senaste veckorna har jag på något konstigt sätt nästan alltid någon gång under kvällen fått en känsla av att bara vilja därifrån eller att jag bara är ett utfyllnadsobjekt där. Jag vet, en ogrundad tanke, men det är den känslan jag haft och det har varit jobbigt.
Jag var ut på ett snabbt ärende på dagen. När jag kom ut genom dörren mötte jag två bekanta jag inte sett på länge. Att få kramar av de två första människorna man ser på en dag tillförde glädje till mitt liv. Det var också en orsak till att dagen fortsatte att vara bra.
Det senaste dryga halvåret har uppmuntran och bekräftelse haft en större betydelse för mig än vad jag tror att det någonsin tidigare haft i mitt liv.
Varenda vänligt ord som kommit till mig och varje uppmuntrande ord jag hört har jag verkligen sugit åt mig som en torr svamp. Likaså varje gång någon tagit sig tid att träffas och visat någon typ av omtanke så har det gjort min dag. Jag har aldrig tidigare trott att ord har talat till mig på ett sådant sätt. Människor säger så mycket överlag åt höger och vänster utan att mena något med det. Men den senaste tiden så är det många gånger just ord som gjort en stor skillnad för min dag. Tänk så fel man kan ha om sig själv ibland. Eller mer är det väl nog att jag ändras, både med tiden och med situationerna man befinner sig i.
Versen på min tepåse för ikväll var ”You must step out of your house for learning”. Jag upplever att jag stigit ut ur mitt hus och min bekvämlighetszon många gånger de senaste månaderna. Oj vad jobbigt det har varit många gånger, men ack så mycket jag har lärt mig. Och att efter en tid märka att man vuxit skänker en viss känsla av tillfredsställelse.
Och ännu ett glädje ämne som jag kom till min vetskap sent nu på kvällen är att en god vän kommer söderut nästa helg för att ta del av vår församlingshelg. Idag har livet varit fullt av goda gåvor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar