Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.

Ett liv som är värt att levas.


There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.

He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)


söndag 26 juni 2011

God Dag och Kväll

Min angenäma vardag fortsätter. Gratis mat fortsätter att komma till mig. Människor hämtar mig och för mig dit jag ska, utan att jag har frågar eller ordnar något. Det finns tydligen andra som har sett det som sin uppgift att ordna skjuts åt mig. 
Jag har lekt maffia på restaurang och fått tillsägelse att vi ropar så mycket att vi stör de andra gästerna. Jag kände mig mera stolt än besvärad. 
En välklädd man går mig ända hem, fast det är flera kilometer i totalt motsatta riktningen än vart han egentligen är på väg. 
Jag ser på film med mina fina värdar. 
Jag tycker om söndagar.

Av 87 dagar i Namibia återstår nu endast nio och en halv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar