Messomarn

Gott folk. Den mörkaste tiden på året här är förbi och nu går vi mot ljusare tider. Skillnaden vad gäller antalet timmar dagsljus mellan sommar och vinter i den här delen av världen är inte speciellt stor, men iallafalll, nu har det vänt.

Förra midsommaraftonen firades på en buss på väg från Windhoek till Zambia. Detta år hålls jag i Windhoek. Nu få kvällen for jag med några vänner här på besök till ett annat hem. Och jag fick ut saker från kvällens diskussioner, så jag ansåg kvällen vara lyckad. 

Nu sitter jag här i mitt lilla krypin igen och dricker lite vin, äter lite ost och choklad och har det riktigt bra. För det är inte alls så tragiskt som det låter. Jag har en bra midsommarafton och jag har fått ta emot så mycket den senaste veckan så nu sitter jag och funderar lite på det. Men mest är jag bara tacksam och njuter.

Vänligheten och gästfriheten hos människorna jag känner här når nya höjder. Folk tar med mig till en massa olika ställen, de hör av sig och undrar hur jag har det, jag får besöka olika hem och ibland blir jag hemskjutsad efteråt också. Jag får inte bara vara med, jag får vara en del av gemenskapen också.

Här i början av veckan var jag lite ledsen över att snart vara tvungen att åka härifrån. Den senaste tiden har jag lärt känna mera människor och jag trivs bättre och bättre för varje dag som går. Jag kommer nog fortfarande att sakna en massa olika saker när jag åker härifrån, men nu har jag igen blivit viss om att det viktiga är ju trots allt inte var jag är, utan att vara där jag är. Så istället för att sakna på förhand, ska jag njuta och ta vara på varje ögonblick som ges.

Igår var jag och återupplevde platser från ifjol. Det var egentligen inte tänkt att promenaden skulle bli så lång, men helt plötsligt hade två timmar gått och jag hade hunnit besöka två familjer på vägen och befann mig plötsligt vid Paulinum. 

Jag gick runt på området och kom ihåg olika scenarier från ifjol och jag satt på min alldeles  egna ”morgonplats”. 

Efter att ha blivit förvånad över att det finns folk här som kan min Namibianummer utantill, så har jag ikväll nästan lärt mig det jag också. Jag tror att jag kan det nu. Om jag kommer ihåg det ännu imorgon är osäkert.

Igår fick jag ett kort besök. Min gäst hade med sig en coca-cola burk åt mig som present. Det tycker jag är ganska rart.

Min taxichaufför Israel som tar mig till och från jobbet varje morgon lär mig en massa olika saker. Så nu kan jag lite mera om bilar än jag visste tidigare, jag vet mera om staden jag bor i och dess områden än vad jag skulle veta annars, samt en massa andra random saker. 

Så med dessa randomuppdateringar vill jag önska er en riktigt trevlig midsommar. 

Frid, fröjd och fruktsallad