Det kan hända att jag missbedömde temperaturen här lite. För på nätterna är det nog kalt ännu. De första dagarna jag var det riktigt hett på dagarna. Men i slutet av förra veckan var det riktigt blåsigt och kallt. Nu verkar det som att värmen är på väg tillbaka. Och egentligen har jag inte så mycket emot att frysa lite om nätterna. För jag vet att jag har en lång och het sommar på kommande.
På fredag kommer en del nya människor att joina oss. Ett par från England och ett par från Mauritius. Det kan ju vara bra att ha bekanta på Mauritius, för det lär vara en bra plats att tillbringa sin semester på :)
Sammanlagt finns det lite över 30 nationaliteter här på basen. Det innebär att det finns ganska många kulturer och jag trivs med det.
Men jag förstår inte hur typ hälften av alla värmer upp cork flakesen eller bran flakesen i mikron före de äter den. Det blir typ som en gröt.
I natt hade vi besök av en mus i vår doorm. En av tjejerna blev livrädd och lyckades väcka upp alla andra också för att det prasslade i en chipspåse under sängen och försökte desperat att få någon att göra något åt situationen. Alla var dock lite halvyra över att ha blivit väckta 3:50 på natten, för en liten mus. Men efter att jag krupit in under hennes säng och kastat bort påsen var hon dock ganska nöjd, trots att musen redan sprungit iväg. Och till motsats från typ alla andra lyckades jag somna om sen.
Oj vad jag är glad och tacksam att jag kan sova på nätterna. Förra året sov jag på riktigt dubbelt mindre än vad jag gör nu. DEt är en ganska stor skillnad.
Idag var vi på en liten outreach till ett av de fattigare områdena här. Vi hade program för och med barnen och det var riktigt roligt.
För en vecka sedan bad jag också om att jag skulle hitta någon att fara ut och springa med, för de rekommenderar inte att man far ut själv, eftersom det med jämna mellanrum händer att folk blir rånade. Och bara några dagar efter kom tre av flickorna i min grupp om jag vill börja komma ut på morgonlänk med dem. Det hade inte tänkt springa så långt, men jag var nöjd ändå eftersom en kort länk ändå är bättre än ingen alls. Jag hoppades dock att jag ibland skulle hitta någon som också vill springa lite längre. Och redan efter vår första länk sade Kenzie, en av tjejerna att hon gärna skulle springa längre. Det är så mycket som bara ordnar sig. Så klockan sex på morgonen stiger vi upp föra att fara på länk, och det är alldeles underbart. Ibland brukar det bara vara tungt, men här är det roligt. Och bergen är så fina på morgonen då solen går upp. Jag hoppas att det kommer att vara roligt att springa också i framtiden.
Jag försökte förresten ladda upp några foton igår, men det verkar som att nätet inte riktigt klarar av det, eller så har jag bara för lite airtime, för det laddar och laddar, men blir aldrig klart. Men kanske i framtiden.
Hur som helst fortsätter jag att trivas och det har aldrig varit så roligt att vara i "skola" som nu. Alla föreläsare vi har haft hittills har varit så bra.
Och jag känner mig mera levande än någonsin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar