Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.
Ett liv som är värt att levas.There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.
He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)
torsdag 22 december 2011
Sveittot
Malajerna är ett av de vänligaste folken jag någonsin träffat.
Vi var och hälsade på två kvinnor idag med handikappade barn. Det finns inte speciellt mycket stöd för sådana här.
Vi gick igenom marknaden på väg dit. Härifrån köper en del människor det mesta de behöver. Det är trångt att gå mellan husen och alla stånden och stigarna och vägarna är ojämna. Det är fattigt, men inte nödvändigtvis usligt. Det som kändes konstigt är att detta är någon annans vardag. Det är så annorlunda.
Så primitivt, men förnöjsamt. Jag trivs med att inte bära min telefon med mig vart jag än går. Jag har dock igång min finska nummer ännu, ifall någon skulle vilja något någon gång så läser jag eventuella meddelanden på kvällen. Jag trivs med att inte behöva köpa typ någonting, för jag har betalat för det mesta av mitt uppehälle vilket innehåller både någonstans att bo och mat. Och jag har blivit lovad choklad till julen, och det var det ända jag kom på att jag faktiskt skulle behöva.
På söndag ska vi ha ett stort Christmas party för 210 barnhem och 40 vuxna. På måndag ska vi sen ha vårt eget julfirande. Vi bor på en YWAM bas i Limbe utanför Blantyre. Eller egentligen bor jag en knapp kilometer därifrån hos ett brasilianskt par, men vi äter på basen och spenderar största delen av vår lediga tid där. Det går en DTS på basen här just nu också så vi har spenderat ganska mycket tid med dem. Malajerna är ett av de vänligaste folken jag någonsin träffat. DTS:en här är en grupp på 9 personer +5 i staffen. Sen finns det några andra på basen också. Sammanlagt är vi drygt 20 personer som ska fira jul tillsammans på måndag. I tisdags så började vi planera julmiddagen som vi själva skall ha då ci firar jul. Folk fick ha önskemål och så ska vi sätta ihop en salig blandning av det. Grisen är slaktad idag, så vi har mycket kött, för en lång tid framöver. Dessutom ska getterna slaktas i morgon och eventuellt hönsen också. Och efter vårt möte kan jag konstatera att det nog kommer att finnas mat så det räcker. Det är intressant vad olika folk från olika länder önskar äta på jul. Det är mest malajer här. Sen finns det 4 engelsmän, 2 sydafrikaner, en från Schweiz, en från Tyskland, en från Kanada och så jag.
För övrigt har jag fått kommentarer att jag har bra uttal på min chichewa och att jag borde stanna här efter min outreach.
God kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar