Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.
Ett liv som är värt att levas.There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.
He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)
tisdag 20 mars 2012
Hem???
Och det har varit roligt också. Jag har hunnit träffa många jag inte sett på alltför länge. Jag har njutit av att få börja träna fotboll igen. Och att få göra min egen latte på morgnarna. Det är verkligen något underskattat. Och jag tycker om mitt land.
Men allt känns bara så konstigt. Eller kanske inte konstigt, men jag tror att det finns, eller i alla fall borde finnas mer.
Jag sade upp lägenheten i Åbo då jag for till Afrika. Detta är nu bara en förvaringsplats till jag vet vad jag ska göra. En förvaringsplats jag är väldigt tacksam för dock. Men jag vet inte om det riktigt känns som hemma. Vad är hem nuförtiden?
Jag funderade ofta på begreppet hem under min tid i Sydafrika. Mest för att jag umgicks med människor som växt upp i flera olika länder och kulturer och aldrig riktigt vetat vad som har varit hem. Jag har ju i princip bara bott i Finland. Ändå känns är begreppet hem att ord jag inte riktigt kan fatta.
Men jag tror att ordet inte bara är en fysisk plats. Hela jorden är mitt hem. Var jag än sätter ner min fot, så intar jag det territoriet just då. Jag är hemma då och där jag är älskade. Det må sen vara var som helst.
Slut flummat om det. Jag är i Finland nu och ska försöka göra det bästa av min tid här. Och även fast jag inte kan frångå att jag saknar Sydafrika fruktansvärt mycket så är det här min plats är just nu.
Men det kändes nog lite konstigt att skypa en vän i Worcester och se honom sitta i matsalen på kvällen och se en massa bekanta människor gå förbi. Den plats som brukade vara min plats att hänga på om kvällarna kändes plötsligt så nära igen. Så nära men samtidigt så långt borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar