Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.
Ett liv som är värt att levas.There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.
He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)
torsdag 12 april 2012
Framtid och sånt
Och idag fick jag höra att en god vän som jag delade rum och tält med under min outreach i Malawi också kommer att komma till Kanada och jobba med mig. Fantastiskt. Plus att det från tidigare är klart att åtminstone girl Taylor kommer och troligtvis också Jeremy. Vilken finemang sommar alltså och vilken glädje att få träffa och jobba med dem alla igen. Åtminstone kommer vi att vara fyra från min DTS där. Eventuellt en till.
Ibland förundras jag över hur allting bara löser sig. Hur har jag fått den nåden att både få åka till Kanada och sedan tillbaka till Sydafrika ännu i år. Hur dörrar bara öppnas och saker blir möjliga.
Har alla dessa dörrar varit möjliga redan tidigare och det bara är jag som inte kunnat se det och inte vågat tro på det. Eller är det först nu som det blivit dags. Nåja det spelar ingen roll.
Hur som helst, nu när jag fått upp farten vet jag inte hur allt detta kommer att sluta. Och livet är spännande.
Alla här runtomkring frågar vad jag har för planer för nästa år och vad jag sökt för jobb. Och de flesta tittar lite förundrande på mig då jag säger att jag just kommit tillbaka från Sydafrika och nu planerar jag att åka utomlands ett år till.
Folk förstår nog inte riktigt hur man har råd att resa runt sådär. Jag funderar mera på hur jag skulle ha råd att låta bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar