Mina tankar, mina funderingar och mina upplevelser. Inte alltid helt genomtänkta. Oftast inte speciellt välformulerade. Men ändå en del av min berättelse, från min synvinkel. En berättelse som fortfarande formas och som ständigt fortsätter. En berättelse som är del av en mycket större.
Ett liv som är värt att levas.There is a time for everything and a season for every activity under heaven. A time to be born and a time to die, a time to plant and a time to uproot, a time to kill and a time to heal, a time to tear down and a time to build, a time to weep and a time to laugh, a time to mourn and a time to dance, a time to scatter stones and a time to gather them, a time to embrace and a time to refrain, a time to search and a time to give up, a time to keep and a time to throw away, a time to tear and a time to mend, a time to be silent and a time to speak, a time to love and a time to hate, a time for war and a time for peace.
He has made everything beautiful in its time. He has also set eternity in the hearts of men. (Eccl 3:1-8,11)
söndag 15 april 2012
Veckans händelser
torsdag 12 april 2012
Jobb
Jag tycker det är ganska bra förmåner.
Framtid och sånt
Och idag fick jag höra att en god vän som jag delade rum och tält med under min outreach i Malawi också kommer att komma till Kanada och jobba med mig. Fantastiskt. Plus att det från tidigare är klart att åtminstone girl Taylor kommer och troligtvis också Jeremy. Vilken finemang sommar alltså och vilken glädje att få träffa och jobba med dem alla igen. Åtminstone kommer vi att vara fyra från min DTS där. Eventuellt en till.
Ibland förundras jag över hur allting bara löser sig. Hur har jag fått den nåden att både få åka till Kanada och sedan tillbaka till Sydafrika ännu i år. Hur dörrar bara öppnas och saker blir möjliga.
Har alla dessa dörrar varit möjliga redan tidigare och det bara är jag som inte kunnat se det och inte vågat tro på det. Eller är det först nu som det blivit dags. Nåja det spelar ingen roll.
Hur som helst, nu när jag fått upp farten vet jag inte hur allt detta kommer att sluta. Och livet är spännande.
Alla här runtomkring frågar vad jag har för planer för nästa år och vad jag sökt för jobb. Och de flesta tittar lite förundrande på mig då jag säger att jag just kommit tillbaka från Sydafrika och nu planerar jag att åka utomlands ett år till.
Folk förstår nog inte riktigt hur man har råd att resa runt sådär. Jag funderar mera på hur jag skulle ha råd att låta bli.
tisdag 10 april 2012
Väder och kemi
På sommaren är det för varmt, eller för torrt, eller för ibland för regnigt eller kallt. På hösten är det för regnigt, på vintern är det för kallt, för slaskigt, för halt eller för mycket snö, medan det på våren är för kallt och blåsigt.
Fast egentligen tror jag inte att vi är så bittra över vädret som vi låter. Inte alltid åtminstone. Det hör väl lite till att alltid längta till det som man inte har. Gräset är grönare på andra sidan som man brukar säga.
Men nog tror jag att jag också skulle längta till sommaren och varmare väder om jag har en lång mörk, kall vinter bakom mig. Men efter att ha fått se solen och ha någorlunda varmt mer eller mindre varenda dag i elva månader och vinter i bara en, så stör mig inte denna takatalvi speciellt mycket.
Vädret bara kommer, och så spelar det inte så stor roll.
Men jag måst också erkänna att jag under mina knappa fyra veckor i Finland nu allvarligt hunnit fundera om jag skulle kunna tänka mig att bo i detta land. Inte så mycket på grund av vädret, utan mera på grund av mörkret som infinner sig en stor del av året. Jag har inte riktigt märkt det tidigare, men efter att ha bott ett år under solen har jag insett hur mycket gott solen och ljuset har gjort mig.
Och nu njuter och förundras jag av det faktum att det faktiskt är ljust ännu klockan nio på kvällen. JAg kommer inte ihåg att jag skulle ha upplevt kombinationen snö och ljusa kvällar förut.
För övrigt har jag undervisat kemi idag. Jag brukar inte riktigt tycka om kemi. Men idag var det roligt. Nästan så att jag tycker att det är lite synd att jag bara har en sådan lektion till den här veckan.
Och så känns det lite som att jag börjar bli gammal då jag undervisar barn till sådana jag arbetat med tidigare.
Men det är ju inte sant. Jag är inte gammal och jag tänker inte bli det heller. Jag har ännu många år kvar att njuta av livet som ung. Så det så.
För övrigt har jag nästan blivit lite led på att dricka latte nu. Kanske jag borde ta en paus och dricka vanligt kaffe några dagar istället.
måndag 9 april 2012
Nattsuddande och sockerhög
Men jag har haft en riktigt bra påsk, så jag är glad ändå fast jag går och lägger mig för sent. Kanske inte så mycket påskkänsla, men en massa kvalitetstid med riktigt fina människor. Och det är något av det som jag uppskattar mest i hela världen, så då måste jag ju vara nöjd. Speciellt lördagen blev riktigt lyckad med två långa kvalitetsdejter. Mera sådant åt folket.
Dessutom lyckades jag få en gratis stor latte som påtår då jag var på kaffe med Malin till stan. Det var inte så illa det heller.
Jag hälsade på fammo idag med påföljden att jag blev aningen sockerhög. Men ibland skulle allt annat än just det kännas lite fel. Och jag berättade åt fammo att jag ska åka till Kanada i sommar, då hon frågade vad jag har för planer för framtiden nu. Och hennes kommentar var "Joo, he ska du göra. He blir jo säkert roligt."
Och så fortsätter jag förvånas över mig själv och mitt förhållande till deadliner. Tydligen fins det vissa saker som aldrig ändras.
Ibland är det komplicerat.
torsdag 5 april 2012
Sommaren 2012
söndag 1 april 2012
Taylor
Förutom att hon är vacker och trevlig är hon också väldigt uppmuntrande och en riktigt klippa och också helt fantastisk på många andra sätt och vis.
Och så har ingen riktigt förstått att fira hennes födelsedagar tidigare.


